2012-04-09
12:34:19
Det är verkligen underbart när andra säger "Din suite är jätte snygg" "jag ser upp till dig" "tack för du besökte mig!" "5/5" osv. Men vad spelar det egentligen för roll? Ni tycker om lillelilleskutt, ett Stardoll-konto. Den ni ser är lillelilleskutt, underbara lillelilleskutt med vänner, status, kläder, pengar, osv.
Vissa av er vet säkerligen mer om mig - för ni chattat/mejlat med mig. Men ingen av er har träffat mig, ingen av er har pratat med mig, ingen av er har ens sett mig.
Man blir inte lyckligare för att man hög status, mycket kläder, många "vänner" i ett spel.
Spelet kanske blir roligare, men det är IRL vi lever i allihopa.
Tack till er som läste
//LilyLaia
2012-03-12
21:49:40
Jag har länge funderat på att göra en video-blogg :) Haha man ser ju andra som gör det på sina IRL bloggar xD
Någon här som vet hur man gör? Har ingen aning själv, får väll ta o googla fram svaret... Btw. jag brukar inte se så bra ut i kamera -.-', men ja det går väll alltid att lösa. Man behöver faktiskt inte filma sig själv jue.
2012-03-10
22:28:34
"Om man vågra stå upp för den man är - kommer man långt i livet"
2012-02-23
20:54:07
Majoriteten av alla Stardoll-dockor som är "aktiva" och ej fake gjorda, har höfterna på det "smalaste" läget, och brystet på det mellersta. Då kan man ju ställa sig frågan varför?
Varför väljer inte de flesta att sina medolls ska se ut såhär? För det är precis som IRL...
Det är sorgligt. Det är i alla fall vad jag tycker. Att vi inte bara kan vara nöjda? Att inte alla kan räknas som lika fina. Tänk om modellerna varierades lite? Ibland långa, ibland korta , ibland smala, ibland mulliga, ibland ljushyade, ibland mörkhyade. Då skulle säker många flera vara nöjda med sig själva ;)
Och nej...missförstå mig inte. Jag är inte heller 100 % nöjd med mig själv, jag är lika påverkad som alla andra av idealen.
2012-02-03
20:53:40
Jag har verkligen underbara kompisar. Missförstå mig inte,
ibland tror jag det låter på mig som om alla försöker vara elaka mot mig, och säger saker som sårar mig. Det är inte sant.
De kan väll inte hjälpa att de ibland råkar prata eller säga något som gör mig ledsen, när det faktiskt inte är riktat ”just till mig”? Alla har faktiskt rätt att säga vad de vill. Kanske någon annan tar illa på om vad jag säger/pratar om? Visst jag gillar inte alla deras diskussioner, men då är det väll mitt ansvar att inte lyssna? Seriöst, jag vill inte vara tjejen som alla är rädda för att såra, så det inte vågar säga sina åsikter osv.
Jag vet att de älskar mig, men ändå tvivlar jag och önskar att någon kunde säg det, men vem behöver inte det? Och det fick jag idag. Blev otroligt rörd.
Jag menar man går inte precis runt och frågar ”tycker du om mig precis som jag är?” såklart folk då säger ”ja” vad ska de ska annars säga?
Men när någon säger rakt ut ”jag tycker om dig precis som du är, utseende spelar ingen roll, det är insidan som räknas” ”jag tror de flesta andra också tycker det”, önskar jag att jag kunde svara något i stil med ”Vet du hur mycket det betyder för mig att du säger detta!?” Så löjligt att man blir så glad av två meningar, och så löjligt att man ”behöver höra att folk gillar en” Personer med bra självkänsla oroar sig inte, för de vet redan. Personer med dålig självkänsla
2012-01-31
16:06:52
Vi föds och vi dör. Så är det bara. Alla vet det, alla accepterar det.
Så är det väll på Stardoll också? Vi börjar spelar, kanske uppgraderar till Superstar, hänger med något
år, men sen tappar vi intresset och glömmer att logga in. Det går 3 månader och kontot tas bort föralltid.
Det gamla plaggen gå upp i värde, folk betlar massor för dem, tar till och med risker att bli lurade.
Ett ovanlig plagg som man äger i ett spel. Men ändå blir jag lika glad varje gång. Det får mig att känna "vilket värd är det jag lever i?" En internetvärld? Antagligen, eller kanske stardollvärld är ett bättre ord? Folk som är online på FB och taggar och gillar, är väll mera sociala ändå?
2012-01-27
13:45:17
Idag den 27/1 är det Förintelsens minnesdag. Vår lärare läste upp en jätte fin dagbokstext från en tidning,
på SO lektionen. Jag måste säga att det var knäpptyst vilket det nästan aldrig i vanliga fall är. Ingen höll
på med mobiler osv.
Det som hände är verkligen fruktansvärt, tänk att man kan hata andra människor så mycket att man önskar dem döden, fast man inte ens känner dem? Alla fördomar och åsikter som finns pga utseènde eller religion, det är så onödigt. Kan vi inte bara älska och acceptera varandra precis som vi är? Oavsett tro, utseènde läggning, osv.
Sen förstår jag om man kan "tycka om" alla människor. Vi är olika, har olika intressen tycker olika saker är viktiga osv. Men bara för att man är "emot" någon särskilt inom en religion, måste det inte betyda att alla inom den religionen är/tycker så.
Döm inte alla efter en!
2012-01-16
20:18:33
OBS! Allt har blogg.se hackar, men kan inte göra mellanrum, därför ser allt osmidigt skrivit ut just nu!
Detta inlägget skrev jag i vid lunch-tid, men kunde tyvärr inte publicera det på bloggen via mobilen...
"Jag sitter i matsalen och försöker att inte höra på Ys och Js livliga diskussion om längd. A sitter och kollar på sin mobil mendan jag låtsas vara i drömmarnasvärld, fast jag egentligen hör allt.
För mig känns det nog ungefär desamma som en "mullig" tjej, som måste stå ut med att höra hur hennes kompisar
diskuterar hur mycket man ska väga, och hur mycket dem väger, och hur fint det är att vara smal.
De pekar på "C" som går i klassen under och säger "hur kan hon ha skor med klack?" Försöker hon bli längre, eller? Jag tittar långsamt ner på mina stövlar med klack... Försöker jag bli längre? Hmm svaret är nog ja. Föresten är C ändå längre än jag med eller utan utan klackar...
Y berättar om vilka fördelar man har som lång, man har t.ex långa ben & kan lättare göra mål på fotboll, men det kan vara svårt när man är 1,76 att hitta en kille som inte är kortare, men löser sig med tiden babblar hon på.
De babblar vidare om att de alltid varit de längsta i klassen osv. Intressant. Jag är varken 1,76 som Y eller 1,70 som J, så ja, vad ska jag flika in med?
Det var så mycket enklare när man var sisådär 7 år och inte brydde sig ett dugg om utseende! Långa som korta, mulliga eller smala, brunetter eller blondiner. Ingen brydde sig, man var bara en glad lite unge!"
2011-12-01
17:09:20
Visst blir man skitsur när man har sett fram i mot något, och det visar sig att man inte gå på det, bara för att man måste sitta barnvakt?
Då spelar det ingen roll om det är sin käraste syster eller bror, man blir ändå sur som en citron. O_o
2011-10-31
14:28:56
Hur kan man älska någon som man inte vet, om man skulle ha älskat? Hur kan man sakna någon som inte finns i ens liv längre? Det enda jag vet är att det gör ont,
ont så det värker i hela kroppen